Jag är inte stark... jag försöker bara vara det för att inte göra er besvikna.
Egentligen är jag helt tom och har så ont.
Egentligen känner jag mig liten, rädd, värdelös och hjälplös.
Varför kan ni inte fatta det?
Säg inte att jag är stark när jag inte är det.
måndag 28 september 2009
måndag 21 september 2009
...
Idag skulle du fyllt 24 Noël.
Jag kan inte tänka på dig utan att gråta.
Jag är arg och ledsen.
Jag känner mig så skyldig.
Förlåt att jag svek dig.
Förlåt att jag övergav dig.
Men jag orkade inte... vi fick ju aldrig träffas och du hörde knappt av dig.
Förlåt att jag inte orkade.
Jag kan inte tänka på dig utan att gråta.
Jag är arg och ledsen.
Jag känner mig så skyldig.
Förlåt att jag svek dig.
Förlåt att jag övergav dig.
Men jag orkade inte... vi fick ju aldrig träffas och du hörde knappt av dig.
Förlåt att jag inte orkade.
söndag 20 september 2009
Japanska: hiragana och skrivregler långa vokaler
Skrivregler för långa vokaler
* Ord som ohayoo uttalas ohayoo men skrivs ohayou, medan ord som sensee uttalas sensee mrn skriv sensei. Ord med oo skrivs alltså som ou och ord med ee som ei, det finns vissa undantag som otoosan och oneesan som skrivs med oo respektive ee.
* Ex:
- ohayoo - おはよう
- sensee - せんせい
- sayoonara - さようなら
- gakusee - がくせい
* I frågor skriver man nan före desu eller räkneord medan man använder ordet nani för resten. Kom ihåg att sluta alla meningarna med ka. Ordet/stavelsen wa skrivs som ha men uttalas wa.
- Haru san wa nan sai desu ka? - はる さん は なん さい です か?
*No används som ägandebeteckning medan wa används när något är på ett visst sätt eller att man gör nått.
- Bekushoo daigaku wa sueeden no daigaku desu - ばくしょお だいがく は すええで の です。
- Megumi sensee wa watashi no nihongo no sensee - めぐみ せんせい は わたし の にほんご の せんせい。
Hiragana
ら=ra り=ri る=ru れ=re ろ=ro
わ=wa お=0 ん=n
が=ga ぎ=gi ぐ=gu げ=ge ご=go
ざ=za じ=ji ず=zu ぜ=ze ぞ=zo
だ=da で=de ど=do
ば=ba び=bi ぶ=bu べ=be ぼ=bo
ぱ=pa ぴ=pi ぷ=pu ぺ=pe ぽ=po
kaba - flodhäst-
gaikokujin - utlänning-がいこくじん
mondai - problem-もんだい
shinpai - bekymmer-しんぱい
kuuki - luft-くうき
soudan - överläggning/samråd-そうだん
haiwa - fred-はいわ
ojiisan - morfar/farfar-おじいさん
tsuuyaku - tolk/tolkare/framställere-つうやく
Läxa
*Skriv dessa ord med hiragan och romaji
- God morgon (vanligt)
- God morgon (artigt)
- God dag
- God kväll
- God natt
- Tack (vanligt)
- Tack (artigt)
- Ursäkta
- Jag kommer gå och komma hem igen.
- Snälla, gå och kom hem igen.
- Tack för maten (innan)
- Tack för maten (efter)
- "How do you do"
- Trevligt att träffas.
* Översätt dessa meningar till japanska.
- Rika är 35 år.
- Ken är student.
- Astrid är svensk.
- Takashi är gymnasiestudent.
- Min pappa är gymnasielärare.
- Hiroshi är naturvetenskapsstudent.
* Översätt frågorna och svaren till japanska.
- Är Herr Yoshida läkare? - Ja, det är han.
- Är Toshito 20 år? - Nej, han är 18.
- Hur mycket är klockan? - Den är 18:oo.
- Hur mycket är klockan i Tokyo? - Klockan är 11:30 i Tokyo.
Svaren till läxorna läggs upp till veckan.
* Ord som ohayoo uttalas ohayoo men skrivs ohayou, medan ord som sensee uttalas sensee mrn skriv sensei. Ord med oo skrivs alltså som ou och ord med ee som ei, det finns vissa undantag som otoosan och oneesan som skrivs med oo respektive ee.
* Ex:
- ohayoo - おはよう
- sensee - せんせい
- sayoonara - さようなら
- gakusee - がくせい
* I frågor skriver man nan före desu eller räkneord medan man använder ordet nani för resten. Kom ihåg att sluta alla meningarna med ka. Ordet/stavelsen wa skrivs som ha men uttalas wa.
- Haru san wa nan sai desu ka? - はる さん は なん さい です か?
*No används som ägandebeteckning medan wa används när något är på ett visst sätt eller att man gör nått.
- Bekushoo daigaku wa sueeden no daigaku desu - ばくしょお だいがく は すええで の です。
- Megumi sensee wa watashi no nihongo no sensee - めぐみ せんせい は わたし の にほんご の せんせい。
Hiragana
ら=ra り=ri る=ru れ=re ろ=ro
わ=wa お=0 ん=n
が=ga ぎ=gi ぐ=gu げ=ge ご=go
ざ=za じ=ji ず=zu ぜ=ze ぞ=zo
だ=da で=de ど=do
ば=ba び=bi ぶ=bu べ=be ぼ=bo
ぱ=pa ぴ=pi ぷ=pu ぺ=pe ぽ=po
kaba - flodhäst-
gaikokujin - utlänning-がいこくじん
mondai - problem-もんだい
shinpai - bekymmer-しんぱい
kuuki - luft-くうき
soudan - överläggning/samråd-そうだん
haiwa - fred-はいわ
ojiisan - morfar/farfar-おじいさん
tsuuyaku - tolk/tolkare/framställere-つうやく
Läxa
*Skriv dessa ord med hiragan och romaji
- God morgon (vanligt)
- God morgon (artigt)
- God dag
- God kväll
- God natt
- Tack (vanligt)
- Tack (artigt)
- Ursäkta
- Jag kommer gå och komma hem igen.
- Snälla, gå och kom hem igen.
- Tack för maten (innan)
- Tack för maten (efter)
- "How do you do"
- Trevligt att träffas.
* Översätt dessa meningar till japanska.
- Rika är 35 år.
- Ken är student.
- Astrid är svensk.
- Takashi är gymnasiestudent.
- Min pappa är gymnasielärare.
- Hiroshi är naturvetenskapsstudent.
* Översätt frågorna och svaren till japanska.
- Är Herr Yoshida läkare? - Ja, det är han.
- Är Toshito 20 år? - Nej, han är 18.
- Hur mycket är klockan? - Den är 18:oo.
- Hur mycket är klockan i Tokyo? - Klockan är 11:30 i Tokyo.
Svaren till läxorna läggs upp till veckan.
lördag 19 september 2009
Livet
Varför lever jag?
Ja jo jag vet ju att jag kom till på grund av att mina föräldrar hade oskyddat sex samt för att jag äter, andas och massa sånt.
Men vad hindrar mig från att avsluta alltihopa?
Jo min pojkvän, min familj och mina vänner... men pojkvännen främst, han är mitt ljus, min trygghet.
Jag lever även för att jag tror att det är min uppgift att hjälpa andra som behöver hjälp samt sprida kärlek och glädje.
Jag försöker därför vara så snäll, glad och hjälpsam som jag kan men det är svårt och det är inte alltid det lyckas... jag har alldeles för mycket känslor.
Då kanske ni undrar varför jag vill bli konstnär?
Jo delvis för jag älskar att rita och måla men även för att jag tror att mina tavlor och teckningar kan sprida lite glädje.. eller i alla fall väcka känslor.
Ja jo jag vet ju att jag kom till på grund av att mina föräldrar hade oskyddat sex samt för att jag äter, andas och massa sånt.
Men vad hindrar mig från att avsluta alltihopa?
Jo min pojkvän, min familj och mina vänner... men pojkvännen främst, han är mitt ljus, min trygghet.
Jag lever även för att jag tror att det är min uppgift att hjälpa andra som behöver hjälp samt sprida kärlek och glädje.
Jag försöker därför vara så snäll, glad och hjälpsam som jag kan men det är svårt och det är inte alltid det lyckas... jag har alldeles för mycket känslor.
Då kanske ni undrar varför jag vill bli konstnär?
Jo delvis för jag älskar att rita och måla men även för att jag tror att mina tavlor och teckningar kan sprida lite glädje.. eller i alla fall väcka känslor.
söndag 13 september 2009
Japanska: frågor, tid och hiragana
Frågor
*____ desu ka? - ka är ett frågeord.
*Före frågor säger man alltid:
- Ano.. - Um...
- Sumimasen - ursäkta
* Ex:
- Ano.. sumimasen Malin-san, senmon wa nan desu ka? - Um.. ursäkta Malin, vad är ditt huvudämne?
- nan är likt ka ett frågeord och betyder vad (nan/nani).
* Ex på fler frågor (kom ihåg att lägga till ano och/eller sumimasen innan):
- Karl-san wa nan sai desu ka? - Karl hur gammal är du?
- Ida-san nan nensee desu ka? - Ida vilket år är du på?
- Dino-san Denwa bangoo wa nan desu ka? - Dino vad är ditt telefonnummer?
Klockan
* Ima, nan ji desu ka? - Vad är klockan?
-___ji desu. - Klockan är____.
- Gozen - AM
- Gogo - PM
- Han - halv
*Ex:
- Gozen yoji desu - Klockan är 4:OO AM.
- Gogo rokuji desu - Klockan är 6:00 PM.
- Gogo ichiji ippun desu - Klockan är 1:01 PM.
* Minuter skrivs med tal och sen pun eller fun efter, räkneord som slutar med vokal skrivs med fun och konsonant med pun.
Hiragana
は=ha ひ=hi ふ=fu へ=he ほ=ho
ま=ma み=mi む=mu め=me も=mo
や=ya ゆ=yu よ=yo
ふね=fune (båt)
まほう=mahou (magi)
むし=mushi (insekt)
ゆめ=yume (dröm)
ひと=hito (person/folk)
もしもし=moshimoshi (hej hej(telefon))
おはよう=Ohayou (god morgon)
おやすみなさい=Oyasuminasai (god natt)
*____ desu ka? - ka är ett frågeord.
*Före frågor säger man alltid:
- Ano.. - Um...
- Sumimasen - ursäkta
* Ex:
- Ano.. sumimasen Malin-san, senmon wa nan desu ka? - Um.. ursäkta Malin, vad är ditt huvudämne?
- nan är likt ka ett frågeord och betyder vad (nan/nani).
* Ex på fler frågor (kom ihåg att lägga till ano och/eller sumimasen innan):
- Karl-san wa nan sai desu ka? - Karl hur gammal är du?
- Ida-san nan nensee desu ka? - Ida vilket år är du på?
- Dino-san Denwa bangoo wa nan desu ka? - Dino vad är ditt telefonnummer?
Klockan
* Ima, nan ji desu ka? - Vad är klockan?
-___ji desu. - Klockan är____.
- Gozen - AM
- Gogo - PM
- Han - halv
*Ex:
- Gozen yoji desu - Klockan är 4:OO AM.
- Gogo rokuji desu - Klockan är 6:00 PM.
- Gogo ichiji ippun desu - Klockan är 1:01 PM.
* Minuter skrivs med tal och sen pun eller fun efter, räkneord som slutar med vokal skrivs med fun och konsonant med pun.
Hiragana
は=ha ひ=hi ふ=fu へ=he ほ=ho
ま=ma み=mi む=mu め=me も=mo
や=ya ゆ=yu よ=yo
ふね=fune (båt)
まほう=mahou (magi)
むし=mushi (insekt)
ゆめ=yume (dröm)
ひと=hito (person/folk)
もしもし=moshimoshi (hej hej(telefon))
おはよう=Ohayou (god morgon)
おやすみなさい=Oyasuminasai (god natt)
lördag 12 september 2009
Japanska: presentation och siffror
Presentation
* _____ desu. - Jag är ______
* Sueedenjiin desu. - Jag är svensk.
* Gakusee desu. - Jag är student.
* Geejutsu desu. - Mitt huvudämne är konst.
* Nijuunisai desu. - Jag är 22 år.
* Ichinesee desu. - Jag är förstaårs student.
Ordet desu är mycket användbart i japanskan. När man säger någons ålder säger man siffran och lägger till sai. Förutom vid 20 som oftast sägs som hitachi, men det gäller bara ålder. Vid vilket år man går så säger man talet och sen nensee. Vid natinalitet säger man landet och sen jin.
När man pratar om andra (eller artigare om sig själv) följer man oftast modellen:
X wa Y desu.
Där X är subjektet och Y är adjektivet eller substantivet.
* Malin-san wa Sueedenjin desu. - Malin är svensk.
* Watashi wa Sueedenjin desu. - Jag är svensk.
1 - zero/ree
2 - ni
3 - san
4 - yon/shi (yo)
5 - go
6 - roku
7 - nana/shichi
8 - hachi
9 - kyuu/ku
10 - juu
11 - juuichi
12 - juuni
13 - juusan
osv.
20 - nijuu (hachi vid ålder)
21 - nijuuichi
22 - nijuuni
osv.
30 - sanjuu
40 - yonjuu
osv.
100 - hyaku
153 - hyakugosan
Business - bijinesu
Kommunikation - komyunikeeshon
Datakunskap - konpyuutaa kagaku
Ekonomi - keezaigaku
Lärare - kyooikugaku
El - denki
Engelska - eego
Historia - rekishi
Juridik - hooritsu
Litteratur - bungaku
Musik - ongaku
Politik - seejigaku
Jag har inte bestämt mig än - Senmon o made kimete imasen.
Saknas ett utbildningsområde hör av dig, jag har fler men orkar inte skriva alla.
Danmark - Denmaaku
Finland - Finrando
Frankrike - Furansu
Holland - Oranda
Island - Aisurando
Japan - Nihon
Norge - Noruwee
Sverige - Sueeden
Saknas ett land kontakta mig för jag har namnet på fler.
Hiragana
さ=sa し=shi す=su せ=se そ=so
た=ta ち=chi つ=tsu て=te と=to
な=na に=ni ぬ=nu ね=ne の=no
Skrivs som sagt uppifrån och ner och från vänster till höger.
* _____ desu. - Jag är ______
* Sueedenjiin desu. - Jag är svensk.
* Gakusee desu. - Jag är student.
* Geejutsu desu. - Mitt huvudämne är konst.
* Nijuunisai desu. - Jag är 22 år.
* Ichinesee desu. - Jag är förstaårs student.
Ordet desu är mycket användbart i japanskan. När man säger någons ålder säger man siffran och lägger till sai. Förutom vid 20 som oftast sägs som hitachi, men det gäller bara ålder. Vid vilket år man går så säger man talet och sen nensee. Vid natinalitet säger man landet och sen jin.
När man pratar om andra (eller artigare om sig själv) följer man oftast modellen:
X wa Y desu.
Där X är subjektet och Y är adjektivet eller substantivet.
* Malin-san wa Sueedenjin desu. - Malin är svensk.
* Watashi wa Sueedenjin desu. - Jag är svensk.
1 - zero/ree
2 - ni
3 - san
4 - yon/shi (yo)
5 - go
6 - roku
7 - nana/shichi
8 - hachi
9 - kyuu/ku
10 - juu
11 - juuichi
12 - juuni
13 - juusan
osv.
20 - nijuu (hachi vid ålder)
21 - nijuuichi
22 - nijuuni
osv.
30 - sanjuu
40 - yonjuu
osv.
100 - hyaku
153 - hyakugosan
Business - bijinesu
Kommunikation - komyunikeeshon
Datakunskap - konpyuutaa kagaku
Ekonomi - keezaigaku
Lärare - kyooikugaku
El - denki
Engelska - eego
Historia - rekishi
Juridik - hooritsu
Litteratur - bungaku
Musik - ongaku
Politik - seejigaku
Jag har inte bestämt mig än - Senmon o made kimete imasen.
Saknas ett utbildningsområde hör av dig, jag har fler men orkar inte skriva alla.
Danmark - Denmaaku
Finland - Finrando
Frankrike - Furansu
Holland - Oranda
Island - Aisurando
Japan - Nihon
Norge - Noruwee
Sverige - Sueeden
Saknas ett land kontakta mig för jag har namnet på fler.
Hiragana
さ=sa し=shi す=su せ=se そ=so
た=ta ち=chi つ=tsu て=te と=to
な=na に=ni ぬ=nu ね=ne の=no
Skrivs som sagt uppifrån och ner och från vänster till höger.
torsdag 10 september 2009
Utbildning
Jag ska läsa klart japanskan denna termin och nästa blir det konst via e-konstskola ( http://konstakademin.se/ ). Efter det blir det ytterligare en termin med japanska, sen VT 2011 tar jag ledigt och sen HT 2011 hoppas jag komma in på konstfack i Sthlm eller konstnärliga kandidatutb, i fri konst i Gbg.
Tillslut hoppas jag på att kunna plugga traditionella japanska konsttekniker i Japan.
Så ja jag ska satsa på min konst.
Tillslut hoppas jag på att kunna plugga traditionella japanska konsttekniker i Japan.
Så ja jag ska satsa på min konst.
Dikter
onsdag 9 september 2009
*mutter*
Nu har jag träffat min psykiatriker. Det är inget fel på mig,jag behöver inte känna panik eller skada mig. Jag är sjuk bara för att jag tillåter mig att vara det och jag har ingen vilja... enligt min psykiatriker. Blev dock sjukskriven men det var ju egentligen ingen bra lösning tyckte han heller.
Men om det nu inte är nått fel på mig och jag är sjuk för att jag vill... varför sjukskriver han mig då och varför ger han mig mediciner?
Men om det nu inte är nått fel på mig och jag är sjuk för att jag vill... varför sjukskriver han mig då och varför ger han mig mediciner?
måndag 7 september 2009
Funderingar
Jag funderar på att lägga in mig. Men är det verkligen bra? är det smart?
Vet ju hur dåligt jag mår och att jag allt oftare får dödslängtan och att krafterna tryter allt mer... men japanskan då? Vill ju klara den och om jag lägger in mig kan jag ju förmodligen inte gå på den.
Och att lägga in sig är inte det ett tecken på svaghet?
Vet ju hur dåligt jag mår och att jag allt oftare får dödslängtan och att krafterna tryter allt mer... men japanskan då? Vill ju klara den och om jag lägger in mig kan jag ju förmodligen inte gå på den.
Och att lägga in sig är inte det ett tecken på svaghet?
Närvaro
Jag har verkligen mått kasst hela dagen men på något sätt lyckades jag ta mig iväg till DBTn. Där var det riktigt jobbigt men jag tog mig iaf vidare till japanskan. När jag satt i korridoren och väntade på att lektionen skulle börja kände jag hur världens panik började krypa fram... och då kom helt plötsligt varm och trygg närvaro som liksom omfamnade mig och allt jag kände var ett varmt mörker, världen liksom försvann. Mår fortfarande dåligt men just nu känns det rätt ok ändå.
Bläö
Life sucks...
Jag är bara totalt värdelös... klarar inte ens av skolan...
Det vore nog bäst om jag bara försvann..
Är ändå så trött och tom....
Jag är bara totalt värdelös... klarar inte ens av skolan...
Det vore nog bäst om jag bara försvann..
Är ändå så trött och tom....
torsdag 3 september 2009
Japanska: hälsningsfraser och hiragana
Som ni säkert alla vet går jag nu och pluggar japanska och jag tänkte lägga upp det jag lär mig här på bloggen så att även andra kan lära sig lite japanska ^_^ (All svenska översätts från engelska)
Fraser vi använder och hör under lektionstid:
Wakarimasen - Jag förstår inte.
Chotto matte kudasai - Snälla vänta lite.
Mooichido itte kudasai? - Kan dni säga det igen?
Yukkuri itte kudasai - Snälla tala lite saktare.
Kikoemasen - Jag hör inte.
Wasuremashita - Jag har glömt det.
Itte kudasai - Snälla säg det igen/ säg efter mig.
Kiite kudasai - Snälla lyssna/snälla fråga.
Kaite kudasai - Snälla skriv ner det.
Mite kudasai - Snälla titta på det.
Mooichido - Igen
Soodesu ka - "I see"
Iidesu ne - Det är bra/ det låter intressant
Iidesu ka - Är allt okej?
Wakarimasu ka - Förstår ni?
Shitsumon ga arimasu ka - Några frågor?
Hälsningsfraser:
Ohayoo - God morgon
Ohayoo gozaimasu - God morgon (artigt)
Konnichiwa - God dag
Konbanwa - God kväll
Sayoonara - Hej då
Oyasuminasai - God natt
Arigatoo - tack
Arigatoo gozaimasu - tack så mycket
Dooitashimashite - "You'r welcome" (det var så lite (?) )
Sumimasen - Ursäkte/förlåt mig
Hai - ja
Iie - nej/inga problem
Ittekimasu - Jag går och kommer tillbaka
Itterasshai - Snälla gå och kom tillbaka
Tadaima - Jag är hemma
Okaerinasai - Välkommen hem
Itadakimasu - Tack för maten (innan)
Gochisoosama - Tack för maten (efter)
Hajimemashite - "How do you do?"
_____ desu - Jag är ______
Doozo yoroshiku - Trevligt att träffas
Onamaewa? - Vad heter ni?
Moshi Moshi! - Hej (telefon)
Kanpai! - Skål!
Omedetoo! - Grattis!
Ganbatte! - Lycka till!/Gör ditt bästa!
Hiragana:
I Japan börjar alla tecken skrivas uppifrån och ner och från vänster till höger.
a= あ i= い u= う e= え o= お
ka= か ki= き ku= く ke= け ko= こ
ai(kärlek)= あい ue(ovanför)= うえ aoi(blå)= あおい akai(röd)= あかい aki(höst)= あき ike(damm)= いけ eki(station)= えき koi(karp)= こい
Fraser vi använder och hör under lektionstid:
Wakarimasen - Jag förstår inte.
Chotto matte kudasai - Snälla vänta lite.
Mooichido itte kudasai? - Kan dni säga det igen?
Yukkuri itte kudasai - Snälla tala lite saktare.
Kikoemasen - Jag hör inte.
Wasuremashita - Jag har glömt det.
Itte kudasai - Snälla säg det igen/ säg efter mig.
Kiite kudasai - Snälla lyssna/snälla fråga.
Kaite kudasai - Snälla skriv ner det.
Mite kudasai - Snälla titta på det.
Mooichido - Igen
Soodesu ka - "I see"
Iidesu ne - Det är bra/ det låter intressant
Iidesu ka - Är allt okej?
Wakarimasu ka - Förstår ni?
Shitsumon ga arimasu ka - Några frågor?
Hälsningsfraser:
Ohayoo - God morgon
Ohayoo gozaimasu - God morgon (artigt)
Konnichiwa - God dag
Konbanwa - God kväll
Sayoonara - Hej då
Oyasuminasai - God natt
Arigatoo - tack
Arigatoo gozaimasu - tack så mycket
Dooitashimashite - "You'r welcome" (det var så lite (?) )
Sumimasen - Ursäkte/förlåt mig
Hai - ja
Iie - nej/inga problem
Ittekimasu - Jag går och kommer tillbaka
Itterasshai - Snälla gå och kom tillbaka
Tadaima - Jag är hemma
Okaerinasai - Välkommen hem
Itadakimasu - Tack för maten (innan)
Gochisoosama - Tack för maten (efter)
Hajimemashite - "How do you do?"
_____ desu - Jag är ______
Doozo yoroshiku - Trevligt att träffas
Onamaewa? - Vad heter ni?
Moshi Moshi! - Hej (telefon)
Kanpai! - Skål!
Omedetoo! - Grattis!
Ganbatte! - Lycka till!/Gör ditt bästa!
Hiragana:
I Japan börjar alla tecken skrivas uppifrån och ner och från vänster till höger.
a= あ i= い u= う e= え o= お
ka= か ki= き ku= く ke= け ko= こ
ai(kärlek)= あい ue(ovanför)= うえ aoi(blå)= あおい akai(röd)= あかい aki(höst)= あき ike(damm)= いけ eki(station)= えき koi(karp)= こい
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)