Skrivregler för långa vokaler* Ord som ohayoo uttalas ohayoo men skrivs ohayou, medan ord som sensee uttalas sensee mrn skriv sensei. Ord med oo skrivs alltså som ou och ord med ee som ei, det finns vissa undantag som otoosan och oneesan som skrivs med oo respektive ee.
* Ex:
- ohayoo - おはよう
- sensee - せんせい
- sayoonara - さようなら
- gakusee - がくせい
* I frågor skriver man nan före desu eller räkneord medan man använder ordet nani för resten. Kom ihåg att sluta alla meningarna med ka. Ordet/stavelsen wa skrivs som ha men uttalas wa.
- Haru san wa nan sai desu ka? - はる さん は なん さい です か?
*No används som ägandebeteckning medan wa används när något är på ett visst sätt eller att man gör nått.
- Bekushoo daigaku wa sueeden no daigaku desu - ばくしょお だいがく は すええで の です。
- Megumi sensee wa watashi no nihongo no sensee - めぐみ せんせい は わたし の にほんご の せんせい。
Hiraganaら=ra り=ri る=ru れ=re ろ=ro
わ=wa お=0 ん=n
が=ga ぎ=gi ぐ=gu げ=ge ご=go
ざ=za じ=ji ず=zu ぜ=ze ぞ=zo
だ=da で=de ど=do
ば=ba び=bi ぶ=bu べ=be ぼ=bo
ぱ=pa ぴ=pi ぷ=pu ぺ=pe ぽ=po
kaba - flodhäst-
gaikokujin - utlänning-がいこくじん
mondai - problem-もんだい
shinpai - bekymmer-しんぱい
kuuki - luft-くうき
soudan - överläggning/samråd-そうだん
haiwa - fred-はいわ
ojiisan - morfar/farfar-おじいさん
tsuuyaku - tolk/tolkare/framställere-つうやく
Läxa*Skriv dessa ord med hiragan och romaji
- God morgon (vanligt)
- God morgon (artigt)
- God dag
- God kväll
- God natt
- Tack (vanligt)
- Tack (artigt)
- Ursäkta
- Jag kommer gå och komma hem igen.
- Snälla, gå och kom hem igen.
- Tack för maten (innan)
- Tack för maten (efter)
- "How do you do"
- Trevligt att träffas.
* Översätt dessa meningar till japanska.
- Rika är 35 år.
- Ken är student.
- Astrid är svensk.
- Takashi är gymnasiestudent.
- Min pappa är gymnasielärare.
- Hiroshi är naturvetenskapsstudent.
* Översätt frågorna och svaren till japanska.
- Är Herr Yoshida läkare? - Ja, det är han.
- Är Toshito 20 år? - Nej, han är 18.
- Hur mycket är klockan? - Den är 18:oo.
- Hur mycket är klockan i Tokyo? - Klockan är 11:30 i Tokyo.
Svaren till läxorna läggs upp till veckan.