söndag 4 oktober 2009

Kärlek




Jag ser Twilight nu för andra gången, första gången såg jag den i så kass kvalitet att jag knappt kunde se vad som var vad, så jag tänkte ge den en ny chans. Nu gillar jag den, ja jag älskar den faktiskt, även om böckerna är 10 gånger bättre.

Det som gör att jag gillar filmen är likheterna mellan mig och min Älskade.



Han är vacker (tycker iof inte Rob är snygg), reserverad, tystlåten, beskyddande, passionerad gentemot mig och mystisk.

Jag är rätt positiv av mig, lite klumpig, jag ger mig inte... ska ha svaret på allt, jag är inte rädd för nått... inte ens när han har sina känslokalla stunder.



Men den största likheten är våran kärlek, den är mer än vanlig kärlek, det är som en drog, vi är som två magneter som även om vi försöker dra oss ifrån varandra så går det inte. Vi är ett och utan varandra känner vi oss inte fullkomliga.

måndag 28 september 2009

Never wanna be so cold

Jag är inte stark... jag försöker bara vara det för att inte göra er besvikna.
Egentligen är jag helt tom och har så ont.
Egentligen känner jag mig liten, rädd, värdelös och hjälplös.
Varför kan ni inte fatta det?
Säg inte att jag är stark när jag inte är det.

måndag 21 september 2009

...

Idag skulle du fyllt 24 Noël.
Jag kan inte tänka på dig utan att gråta.
Jag är arg och ledsen.
Jag känner mig så skyldig.
Förlåt att jag svek dig.
Förlåt att jag övergav dig.
Men jag orkade inte... vi fick ju aldrig träffas och du hörde knappt av dig.
Förlåt att jag inte orkade.

söndag 20 september 2009

Japanska: hiragana och skrivregler långa vokaler

Skrivregler för långa vokaler

* Ord som ohayoo uttalas ohayoo men skrivs ohayou, medan ord som sensee uttalas sensee mrn skriv sensei. Ord med oo skrivs alltså som ou och ord med ee som ei, det finns vissa undantag som otoosan och oneesan som skrivs med oo respektive ee.

* Ex:
- ohayoo - おはよう
- sensee - せんせい
- sayoonara - さようなら
- gakusee - がくせい

* I frågor skriver man nan före desu eller räkneord medan man använder ordet nani för resten. Kom ihåg att sluta alla meningarna med ka. Ordet/stavelsen wa skrivs som ha men uttalas wa.
- Haru san wa nan sai desu ka? - はる さん は なん さい です か?

*No används som ägandebeteckning medan wa används när något är på ett visst sätt eller att man gör nått.
- Bekushoo daigaku wa sueeden no daigaku desu - ばくしょお だいがく は すええで の です。
- Megumi sensee wa watashi no nihongo no sensee - めぐみ せんせい は わたし の にほんご の せんせい。

Hiragana


ら=ra り=ri る=ru れ=re ろ=ro

わ=wa お=0 ん=n

が=ga ぎ=gi ぐ=gu げ=ge ご=go

ざ=za じ=ji ず=zu ぜ=ze ぞ=zo

だ=da で=de ど=do

ば=ba び=bi ぶ=bu べ=be ぼ=bo

ぱ=pa ぴ=pi ぷ=pu ぺ=pe ぽ=po

kaba - flodhäst-
gaikokujin - utlänning-がいこくじん
mondai - problem-もんだい
shinpai - bekymmer-しんぱい
kuuki - luft-くうき
soudan - överläggning/samråd-そうだん
haiwa - fred-はいわ
ojiisan - morfar/farfar-おじいさん
tsuuyaku - tolk/tolkare/framställere-つうやく


Läxa

*Skriv dessa ord med hiragan och romaji
- God morgon (vanligt)
- God morgon (artigt)
- God dag
- God kväll
- God natt
- Tack (vanligt)
- Tack (artigt)
- Ursäkta
- Jag kommer gå och komma hem igen.
- Snälla, gå och kom hem igen.
- Tack för maten (innan)
- Tack för maten (efter)
- "How do you do"
- Trevligt att träffas.

* Översätt dessa meningar till japanska.
- Rika är 35 år.
- Ken är student.
- Astrid är svensk.
- Takashi är gymnasiestudent.
- Min pappa är gymnasielärare.
- Hiroshi är naturvetenskapsstudent.

* Översätt frågorna och svaren till japanska.
- Är Herr Yoshida läkare? - Ja, det är han.
- Är Toshito 20 år? - Nej, han är 18.
- Hur mycket är klockan? - Den är 18:oo.
- Hur mycket är klockan i Tokyo? - Klockan är 11:30 i Tokyo.

Svaren till läxorna läggs upp till veckan.

lördag 19 september 2009

Livet

Varför lever jag?
Ja jo jag vet ju att jag kom till på grund av att mina föräldrar hade oskyddat sex samt för att jag äter, andas och massa sånt.
Men vad hindrar mig från att avsluta alltihopa?
Jo min pojkvän, min familj och mina vänner... men pojkvännen främst, han är mitt ljus, min trygghet.
Jag lever även för att jag tror att det är min uppgift att hjälpa andra som behöver hjälp samt sprida kärlek och glädje.
Jag försöker därför vara så snäll, glad och hjälpsam som jag kan men det är svårt och det är inte alltid det lyckas... jag har alldeles för mycket känslor.
Då kanske ni undrar varför jag vill bli konstnär?
Jo delvis för jag älskar att rita och måla men även för att jag tror att mina tavlor och teckningar kan sprida lite glädje.. eller i alla fall väcka känslor.

söndag 13 september 2009

Japanska: frågor, tid och hiragana

Frågor

*____ desu ka? - ka är ett frågeord.

*Före frågor säger man alltid:
- Ano.. - Um...
- Sumimasen - ursäkta

* Ex:
- Ano.. sumimasen Malin-san, senmon wa nan desu ka? - Um.. ursäkta Malin, vad är ditt huvudämne?
- nan är likt ka ett frågeord och betyder vad (nan/nani).

* Ex på fler frågor (kom ihåg att lägga till ano och/eller sumimasen innan):
- Karl-san wa nan sai desu ka? - Karl hur gammal är du?
- Ida-san nan nensee desu ka? - Ida vilket år är du på?
- Dino-san Denwa bangoo wa nan desu ka? - Dino vad är ditt telefonnummer?


Klockan

* Ima, nan ji desu ka? - Vad är klockan?
-___ji desu. - Klockan är____.
- Gozen - AM
- Gogo - PM
- Han - halv

*Ex:
- Gozen yoji desu - Klockan är 4:OO AM.
- Gogo rokuji desu - Klockan är 6:00 PM.
- Gogo ichiji ippun desu - Klockan är 1:01 PM.

* Minuter skrivs med tal och sen pun eller fun efter, räkneord som slutar med vokal skrivs med fun och konsonant med pun.

Hiragana


は=ha ひ=hi ふ=fu へ=he ほ=ho

ま=ma み=mi む=mu め=me も=mo

や=ya ゆ=yu よ=yo

ふね=fune (båt)
まほう=mahou (magi)
むし=mushi (insekt)
ゆめ=yume (dröm)
ひと=hito (person/folk)
もしもし=moshimoshi (hej hej(telefon))
おはよう=Ohayou (god morgon)
おやすみなさい=Oyasuminasai (god natt)

lördag 12 september 2009

Japanska: presentation och siffror

Presentation

* _____ desu. - Jag är ______

* Sueedenjiin desu. - Jag är svensk.

* Gakusee desu. - Jag är student.

* Geejutsu desu. - Mitt huvudämne är konst.

* Nijuunisai desu. - Jag är 22 år.

* Ichinesee desu. - Jag är förstaårs student.

Ordet desu är mycket användbart i japanskan. När man säger någons ålder säger man siffran och lägger till sai. Förutom vid 20 som oftast sägs som hitachi, men det gäller bara ålder. Vid vilket år man går så säger man talet och sen nensee. Vid natinalitet säger man landet och sen jin.


När man pratar om andra (eller artigare om sig själv) följer man oftast modellen:
X wa Y desu.
Där X är subjektet och Y är adjektivet eller substantivet.

* Malin-san wa Sueedenjin desu. - Malin är svensk.

* Watashi wa Sueedenjin desu. - Jag är svensk.


1 - zero/ree
2 - ni
3 - san
4 - yon/shi (yo)
5 - go
6 - roku
7 - nana/shichi
8 - hachi
9 - kyuu/ku
10 - juu
11 - juuichi
12 - juuni
13 - juusan
osv.
20 - nijuu (hachi vid ålder)
21 - nijuuichi
22 - nijuuni
osv.
30 - sanjuu
40 - yonjuu
osv.
100 - hyaku
153 - hyakugosan


Business - bijinesu
Kommunikation - komyunikeeshon
Datakunskap - konpyuutaa kagaku
Ekonomi - keezaigaku
Lärare - kyooikugaku
El - denki
Engelska - eego
Historia - rekishi
Juridik - hooritsu
Litteratur - bungaku
Musik - ongaku
Politik - seejigaku
Jag har inte bestämt mig än - Senmon o made kimete imasen.
Saknas ett utbildningsområde hör av dig, jag har fler men orkar inte skriva alla.


Danmark - Denmaaku
Finland - Finrando
Frankrike - Furansu
Holland - Oranda
Island - Aisurando
Japan - Nihon
Norge - Noruwee
Sverige - Sueeden
Saknas ett land kontakta mig för jag har namnet på fler.


Hiragana

さ=sa  し=shi  す=su  せ=se  そ=so

た=ta  ち=chi  つ=tsu  て=te  と=to

な=na  に=ni  ぬ=nu  ね=ne  の=no

Skrivs som sagt uppifrån och ner och från vänster till höger.